vulnerable

 
 
Dear Dairy | | Kommentera

livets känslor

Just nu ligger jag i soffan hemma hos farmor. Himlen är blå utanför och här inne är det gult. Gula lampor, bruna läderfåtöljer och svarta bort. Det är nu jag har semester. I mitten av Augusti och då nästan alla är tillbaka på sina jobb eller plugg. Själv har jag jobbat hela sommaren. I den andra mest intesiva perioden detta år. Och nu är jag trött. Jag är helt slut. Både fysiskt och psykiskt. Men här hos farmor mår jag bra. Jag älskar detta ställe så mycket. Skåne är och kommer alltid förbli mitt lilla paradis i detta land.
 
Mitt i allt detta har jag hamnat i feelingen av att packa mina väskor och dra. Just nu är det allt jag vill. Och det är okej att känna så. Det är verkligen det. Ingen skuld eller brist på överlåtelse eller någonting. Ibland behöver man få känna att man vill någon annanstans utan att det ska vara fel eller att man då ska behöva börja om på noll om man bestämmer sig för att stanna.
 
men nu ropar farmor att det är middag... så känslorna och tankarna får återkomma. 
Dear Dairy | | Kommentera

a fish that learnt to fly

Sometimes you need to write down what's going on in your head and in your emotions. Sometimes you simply just have to because you want to. But it's hard when you can't put everything down to words. When you don't know how to describe everything. 
 
After a time when I've been calm inside-out I'm starting to come back to dreams that I put on hold. I've had a time when my soul has been calm. I'ts funny because it's been during a time when everything around me has been a mess. It's been chaos and stormy like never before but my soul has been calm. Everything within me has been relaxed. I've been feeling peace like never before about what's ahead. And now, a lot of things that I let go and let down is coming back up. And I have mixed feelings about that. I want to understand it. Because I'm starting to come to acceptanse that these things are who I am in a way. But I want to understand why I have these desires in my heart. Not just run with them. Therese before would've started to make plans and have the big question in my head "WHEN am I going? WHERE am I going?" and trying to solve and figure all that out right now. But Therese now don't feel that need or desire. I'm curious and want's to figure out what I need from where I am right now to be ready for what is coming. Even though my heart beats for adventure I have no need of planning for the future because God is already there and so will I in the right time. I don't want to let go of where I am right now. 
 
Or maybe it's because summer is here and every summer my entire life has brought change? And now my heart and soul is set on that change will happen but it actually wont? 
Upp