Fake it 'til you make it


De senaste gångerna som jag jobbat på Vero Moda så har det gått förvånansvärt bra. Jag blir "chef" för dagen, jag säljer 101 plagg, jag slår ensam budgeten för dagen och idag sålde jag för nästan 16,000kr på fyra timmar. Och helt ärligt så tror jag inte att jag är så bra som resultaten säger... Haha. Jag har bara enorm tur att världens ruscher kommer när jag står i kassan. Visst, då jag sålde 101 plagg var mycket tack vare mig eftersom jag var på något galet bra humör den dagen men annars inte hur mycket pengar jag sålde för... För jag har aldrig koll på priserna på kläderna.. Haha. Jag tror iaf på konceptet "fake it 'til you make it". Allt handlar om attityd och ditt självförtroende. Om du väljer att ge dina chefer attityden att du klarar det dom ger dig och har självförtroendet att övertyga dom så går det. Tips från "coachen" är iaf att ALLTID ha rätt attityd och ALLTID vara trevlig och snäll. Spelar ingen roll om andra har ett dåligt spel - sjunk aldrig till den nivån! Du kanske hamnar på botten först men behåll din attityd och det kommer ta dig längre än de andra. Och tro på dig själv! Ha självförtroende! Lita på dig själv och när du inte kan något - låtsas att du kan och gör det med sån självförtroende att du börjar tro dig själv. Händer mig hela tiden när jag får frågor om vårens trender. Hehe. Men dags å börja plugga på det nu för jag vill ju ändå ha det! Tills dess - fake it ;) 

Glöm inte att ALLT går!!!
Dear Dairy | | Kommentera

Till min vän,

Hon var så ung. Hela världen låg framför henne och hon hade så stora drömmar om framtiden. Drömmar som inte platsade där hon befann sig nu men hon gav aldrig upp. Även fast hon mer än ofta ville och var på väg. Det var ingen lätt väg hon gick. Om folk bara visste. Varför ska hon, hon som drömmer om en annan värld, vara fast i den hon är i nu? Varför ska hon inte ha haft en annan möjlighet? Varför var allt tvunget att ta slut nu? 

Jag kommer aldrig att säga farväl för jag kommer alltid tro på något annat. Tro på ett hopp och inte att ens väg ska ta slut här. Du hade ett inre ingen kunde förstå sig på och det är inte rättvist att ingen skulle heller få chansen. Mitt hjärta gör ont men hoppet lever än. 
Dear Dairy | | Kommentera

Ljusa sidan.


Traskade hem mina 1,4km i ösregn utan paraply. Jag hade mina stövlar så det var ju alltid något! Var iaf riktigt stolt över min dag. Kommer upp tid. Är i skolan och pluggar. Glömmer viktiga saker i stan (den mindre bra delen av dagen) och sen hemma har jag tränat, ätit massa gott som jag inte trodde att jag kunde gilla; kesella m blåbär och macka med endast äggvita på, utan smör. Sen blev jag housewife och laga köttfärssås och pasta. Okej, vad vill jag komma fram till här? Jag vet inte. Men saker går om man vill, stora som små. Man måste bara ta vara på dagen som man annars bara brukar låta försvinna som en nedräkning till något annat.

Nu ligger jag här i min säng & doftar VS bodybutter och bara njuter av träningsvärken som nästan försvunnit från i måndags och väntar på morgondagens. Lyckliga tider mina vänner för morgnarna blir allt ljusare och ljusare! Scandinavian treasure.
Upp